Mynta och humlor — ett kärlekspar

Mynta blommar med täta ax av små blommor med öppen, tillgänglig nektar. Humlor är särskilt förtjusta — de söker aktivt upp plantan när den är i full blom. Vi ser det varje sommar i gårdsbutiken: humlebesöken ökar markant runt myntakrukorna när de börjar blomma. Och det är inte konstigt. Mynta är nektarrik, blommar länge och kräver nästan ingen skötsel.

Jordgubbsmynta har mjuk, fruktigt söt smak och blommar rikligt med rosa-lila blommor. En favorit bland humlor.

Marockansk mynta är kraftig och blommar länge med vita-lila blommor. Tålig och rikblommande.

Svartvinbärsmynta doftar intensivt och lockar humlor och fjärilar med sina mörkare blomfärger.

Pepparmynta blommar med mörklila toppar och är välkänd för bin — men de andra sorterna lockar ofta lika bra.

Mynta sprider sig aggressivt via jordlöpare om du planterar den direkt i marken. Bästa lösningen: odla i kruka, gärna nergrävd i marken med kanten ovanför markytan. Då stannar myntan på plats och blommar ändå rikt. En stor kruka i soligt läge räcker gott.

Det vanligaste mynta-misstaget är att klippa hårt och tätt hela sommaren för att få fler blad. Du förlorar blomningen — och bina förlorar nektarn. Klipp en gång tidigt på säsongen, låt sedan plantan blomma klart innan du klipper igen. Myntan återhämtar sig snabbt och blommar ofta en gång till mot hösten.